I svensk sjukvård klickar läkare på skärmar mer än de hinner träffa patienten. Kraven på vårdcentralers bemanning och öppettider är så höga att många tätorter inte får en vårdcentral alls. Vården ropar efter kunniga anställda, men på vissa håll anställs fler toppadministratörer än vårdutbildade – administratörer som kostar pengar och tar patienttid från kliniskt aktiva, för att samla uppgifter till regionledningar, myndigheter och SKR. För oss invånare innebär det vårdköer och nya ansikten gång på gång.
Liberalerna vill ge tillbaka sjukvården till patienterna.
Enklare arbetspass. Byråkratin måste minska och administration som behövs ska utföras av andra än vårdens yrkespersoner. Patientjournaler och andra digitala arbetsverktyg ska stötta, inte äta tid och ställa till det. Patientinformationen ska finnas samlad, inte uppdelad i olika kommuner och regioner.
Enklare att få kunskap. Liberalerna vill lagstadga att legitimerade yrkespersoner har rätt till fortbildning och kompetensutveckling hela yrkeslivet. Regioner måste också få ett tydligt ansvar att bidra till forskning och sjukvårdens utveckling. Liberalerna vill att staten delfinansierar kliniska prövningsledare, för att underlätta prövning av nya läkemedel.
Enklare få lön efter kompetens. Bristen på löneutveckling i kvinnodominerade vårdyrken är orättvis och krånglar till kompetensförsörjningen rejält. En nyanställd ska inte behöva kliva in på hektisk dygnet-runt arbetsplats och upptäcka att de allra mest erfarna har knappt 30% mer i lön än hon själv. Det får många att säga upp sig och får till följd att vårdplatser stängs och vårdköer växer. Kvar står kollegor och patienter med konsekvenserna.
Liberalerna tänker säkra löneutvecklingen med nationella kompetensstegar. Den mest kompetenta ska tjäna det dubbla mot en nyutexaminerad.
Enklare att driva småskalig vård. Många vårdcentraler har i dag patienter motsvarande en mellanstor stad. Vi vill sätta stopp för stordriftsfixeringen, ge vårdyrkena större mandat och möjliggöra fokus på varje patient. Vår tidigare partiledare Bertil Ohlin definierade socialliberalism som marknadsliberalism med stort socialt ansvarstagande. Det är hög tid att den synen genomsyrar sjukvården. Legitimerade yrkespersoner ska kunna driva små vårdmottagningar och skapa nära vård på riktigt. Vi bedömer att detta kommer att locka många tillbaka till sjukvården och även göra det roligt att jobba i högre ålder. Patienterna får en personlig läkare närmare, särskilt i förort, i bruksort och på landsort.
Enklare styrning. Många regioner utbildar bara specialister för sitt eget behov, eller knappt det. Staten måste ta ett helhetsgrepp för att säkra specialistkompetens i hela landets sjukvård, och i fler professioner. Liberalerna vill också genomdriva husläkarreformen hela vägen i svensk lag och kraftigt minska antalet listade patienter per allmänspecialist, så att god vård och arbetsmiljö säkras. Tydliga nationella ramar blir mindre krångligt än dagens lapptäckessystem.
Enklare vägar för pengar och beslut. Regionerna finansierar sjukvården och staten skjuter till några procent som glesnar på sin väg till klinikgolven. Medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) behöver avkrånglifieras. SKR är en viktig arbetsgivarorganisation, men för patienter och skattebetalarna kan den tidvis bli otymplig och otransparent. Inflytande över välfärdens styrning ska vara öppen, begriplig och fullt ut demokratiskt ansvarstagande.
Vi måste helt enkelt sluta göra sjukvården krångligare än den behöver vara. Samtidigt är förenkling svår att genomdriva, men lätt att rasera. Vårt mål kräver långsiktighet, i form av en regelbunden, parlamentarisk sjukvårdsgrupp, motsvarande Försvarsberedningen eller riksdagens pensionsgrupp.
Läkare ska kunna ägna tid åt varje patient, i stället för att drunkna i överbyråkrati, underbemanning och organisatorisk långsamhet. För oss invånare innebär det kortare vårdköer och det gör patienter friskare och mer delaktiga.
Lina Nordquist, sjukvårdspolitisk talesperson (L)
Thea Andersson, regionrådskandidat Uppsala (L)
