Se alla

Rödgrönt styre ökar vårdköer

Vi måste bryta den nationella negativa trenden av ökande köer och sämre tillgänglighet i vården

Torsdag 3 november 2016

Lina Nordquist skriver tillsammans med andra liberala landstings- och regionpolitiker i Dagens Samhälle:

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/roedgroent-styre-oekar-vardkoeer-28976

Nu växer väntetiderna till vården i hela landet. På inget annat område i sjukvårdspolitiken har regeringen fört en så medveten politik som när det gäller att snabbt återställa köerna till vården. Signalen från sjukvårdsministern har varit tydlig: Tillgänglighet och korta väntetider är inget att eftersträva.

Motståndet mot att låta flera aktörer vara med och erbjuda vård har manifesterats i tydliga direktiv till utredningen om vinster i vården som leds av Ilmar Reepalu. Den nejsägar-mentalitet som härskar i rödgrönt styrda regioner och landsting har lagt en våt filt över etableringen av nya, privata vårdgivare. Regeringens politik kan inte tolkas på annat sätt än att den menar att Sverige har för stort vårdutbud och att den strävar efter en mindre vårdsektor i framtiden. Det är djupt oroande eftersom människors vårdbehov inte låter sig anpassas efter socialdemokratisk vårdransonering. Resultatet blir allt längre köer.

OECD berömmer Sverige för goda medicinska resultat men pekar på allvarliga brister i kontinuitet och samordning av vården för kroniskt sjuka patienter och för de äldre som behöver ha ett fungerande vårdnätverk som samverkar mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal omsorg. Lösningen på detta kan inte heta mindre vård, färre vårdgivare och längre väntan.

Det mest konkreta och effektiva politiska beslutet som regeringen drivit igenom för vården är avskaffandet av Alliansens kömiljard. Facit efter två år med rödgrönt styre är att köerna ökar på alla områden. Det nationella målet är att alla patienter ska få en operation/åtgärd i den specialiserade vården inom 90 dagar. I september gällde det bara 68 procent av patienterna, jämfört med 81 procent i augusti 2014. Ett tapp med 13 procentenheter på bara två år. Det är naturligtvis mycket allvarligt eftersom åtgärderna ofta är nödvändiga för att patienten inte ska lida i onödan. Allvaret förstärks ytterligare eftersom även väntan på att få en första kontakt med primärvården har ökat.

Våren 2014 fick 92 procent av patienterna en tid hos allmänläkare inom 7 dagar – i våras hade det dalat till 90 procent. Tappet är alltså inte lika kraftigt som för specialistvården, men drabbar många fler patienter på vårdcentralerna. Hade regeringen lyckats förverkliga sitt första initiativ, att avskaffa obligatoriet för landstingen att använda vårdval med etableringsfrihet i primärvården, skulle läget vara än värre.

Ökande överbeläggningar är ytterligare en effekt av den försämrade tillgängligheten. I augusti 2014 var överbeläggningarna i riket 3,3 per 100 disponibla vårdplatser. I år var de uppe i 4,4 överbeläggningar.

Ofta pekar regeringen finger åt det Alliansstyrda Stockholms län – men där ökar vare sig väntetiderna eller överbeläggningarna som i riket i stort. Några förklaringar är vårdvalen som gör att fler vårdgivare kan erbjuda vård, ett starkt utvecklingsarbete kring sjukhusens verksamheter och det faktum att alltmer vård i dag kan ges utanför akutsjukhusen, exempelvis i öppen specialistvård utan långa köer och med avancerad sjukvård i det egna hemmet (ASIH).

För att kunna bryta den tydliga nationella negativa trenden av ökande köer och sämre tillgänglighet i vården måste vi få hjälp av staten – inte motarbetas av regeringen. Vi föreslår ett antal åtgärder för att snabbt nå resultat:

  • En ny uppdaterad kömiljard.
    En ny kömiljard med fokus dels på kortade väntetider i hela vårdkedjan inklusive diagnostik och återbesök, dels på samordning och kontinuitet, finns med i Liberalernas budgetalternativ.
  • Skrotade planer på att motarbeta privata vårdgivare.
    Vi behöver fler som vill bidra till vårdutbudet, inte färre. Regeringens ständiga nålstick och det överhängandet hotet att staten tänker rycka undan mattan för människor som byggt upp sina vårdföretag och tillit från patienterna gör att få vågar satsa på nya specialistmottagningar och vårdcentraler.
  • Vårdval för att öka vårdutbudet.
    Lagen om valfrihetssystem ger möjlighet för landsting att låta fler vårdgivare etablera sig. Det är ett effektivt sätt att öka vårdutbudet och beta av köer. Fler sjukvårdshuvudmän måste använda sig av detta och se det som det huvudsakliga valet av avtalsform, om inte särskilda skäl talar emot det. I dag är det tvärt om mer undantagsvis som denna möjlighet ges i landsting och regioner.
  • Befriad vårdkompetens.
    Låt vårdbiträden och undersköterskor avlasta den legitimerade vårdpersonalen. Ett viktigt skäl till överbeläggningarna är bristen på sjuksköterskor. Samtidigt säger åtta av tio sjuksköterskor att de utför arbetsuppgifter som någon annan lika gärna kunde göra (utredningen Effektivare vård). Om kompetensen frigörs kan fler vårdplatser bli tillgängliga.

Bakom siffrorna över växande köer och väntetider döljer sig enskilda människor som behöver vård. Regeringen måste inse allvaret och ompröva sin destruktiva politik.

Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms län (L), ordförande Liberalernas välfärdskommission

Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) socialpolitisk talesperson

Jonas Andersson, regionråd, Västra Götaland (L)

Lina Nordquist, landstingsråd (L) landstinget i Uppsala län

Marianne Normark, gruppledare (L), Västerbottens läns landsting

Gilbert Tribo, gruppledare (L), oppositionsledare, hälso- och sjukvård, Region Skåne

Ingeborg Wiksten, gruppledare (L), Landstinget Västernorrland