Hur ska jag dö? Frågan är etisk, mänsklig och politisk. Människor med progressiv, obotlig sjukdom och svårt lidande behöver få all den smärtlindring, tid och empati vi kan ge, skriver Thea Andersson och Lina Nordquist.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Varje människa måste få en värdig sista tid, men döden duger inte i dag. Nationella rådet för palliativ vård och Svenska palliativregistret belyser nu brister i palliativvården i samtliga regioner i Sverige, Uppsala är inget undantag utan här finns mycket att göra.
Samtidigt som julen närmade sig genomförde Svenska palliativregistret och Nationella rådet för palliativ vård en manuell inventering av vårt lands alla specialiserade palliativa enheter. Deras genomgång visar att var tredje människa med behov av specialiserad palliativ vård sannolikt inte får den.
I Uppsala har den palliativa vården så gott som bantats ihjäl. Pianospel och uteplats har ersatts av skyndade fotsteg. Ljusa, specialiserade lokaler står tomma sedan vårdplatser dragits ned. En tredjedel av de patienter som hade behov av specialiserad palliativ vård fick den inte under 2024. Flera av de komponenter som krävs för en jämlik och säker palliativ vård saknas helt. Bland annat så finns inte specialiserade palliativa vårdplatser på Akademiska, eller en regionövergripande palliativ jourlinje med öppet dygnet runt.
Thea Andersson, regionråd för Liberalerna i Region Uppsala.
Thea Andersson, regionråd för Liberalerna i Region Uppsala.Foto: Staffan Claesson
Att säkerställa tillgänglighet till adekvat vård i livets slutskede måste prioriteras bättre, men även när den är på plats visar undersökningen att det är problem med såväl kompetensförsörjning som kvaliteten i den palliativa vården. Det handlar om brister i till exempel brytpunktsamtal, uppföljning och dokumentation, systematisk skattning av smärta och symptom, samt att förebygga trycksår, bristande munhälsa och ordinering av läkemedel i tid.
Samtidigt visar rapporten att läkartätheten inom den palliativa medicinen är låg i Uppsala, där länet bara har en av det rekommenderade fyra läkare per 100 000 invånare. Utöver det så saknar hemsjukvården palliativa läkare både i Uppsala och i Tierp. Det ger våra invånare en otillräcklig täckning och bristande kvalitet – som får stora konsekvenser.
Socialstyrelsen har tidigare kritiserat vården för att varannan dödligt sjuk patient inte ens får veta att hen kommer att dö av sin sjukdom och därmed inte ges möjligheten att ställa frågor, forma sin sista tid eller ta avsked. I den sorgesamma granskningen före jul påvisades brist på läkare och sjuksköterskor med specialistutbildning, ofta saknades fast kurator, arbetsterapeut eller fysioterapeut. Allt detta är helt oacceptabelt.
Liberalerna kräver mer.
Lina Nordquist, riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson för Liberalerna.
Lina Nordquist, riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson för Liberalerna.Foto: Privat
Till att börja med ska varje människa ha rätt till god palliativ vård där hon själv vill dö. Vi tänker inte acceptera att fel bostadsort, diagnos eller ålder blir en sista nitlott. Var och en av oss ska kunna vårdas där vi är trygga och ingen ska behöva dö ensam. Vårt mål kräver betydligt mer specialiserad palliativ vård, men också fler palliativa hembesök och mer palliation i äldreomsorgen.
Vi vill ta fram och införa ett regiongemensamt förbättringsprogram för den palliativa vården med tydliga mål och delmål. Där ingår att inrätta fler specialiserade palliativa vårdplatser i enlighet med de nationella rekommendationerna. Centrala palliativa indikatorer ska sedan redovisas årligen och jämföras med riket.
Vår död och sista tid är livets mest privata – just därför måste den vara värdig och trygg för oss alla. När ingen kunskap eller medicin kan förhindra döden behöver människor ha en fin sista tid. En död vi alla kan leva med.
Thea Andersson, regionråd (L)
Lina Nordquist, riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson (L)