Debatt: Erfarna borde tjäna dubbelt så mycket som nyexade

Kvinnoyrken är inget kall. Eller? Ibland undrar man. Det är dags att varje anställd får hållbara arbetspass och ett sunt arbetsliv, hela yrkeslivet. Och plånboken är inte allt, men den är viktig.

I varje yrkesgrupp ska det finnas goda möjligheter att vidareutveckla sig och göra lönekarriär. En erfaren och skicklig medarbetare måste få betydligt högre lön än den som är ny i yrket, oavsett om arbetet utförs i privat eller offentlig sektor.

Bland landets civilekonomer, ingenjörer, jurister och läkare är detta redan i dag en sanning. Annat är det bland sjuksköterskor, bibliotekarier, socialsekretare och arbetsterapeuter – alla klassiska kvinnoyrken.

I många kvinnodominerade, ofta offentligfinansierade yrken skiljer sig den högsta lönen alldeles för lite från den lägsta – lönen kan i realiteten öka med bara 30 procent under ett arbetsliv, att jämföra med en dryg fördubbling som är genomsnittet på arbetsmarknaden. Ofta avstannar löneökningarna med tiden, det vill säga ju fler år en sjuksköterska eller socialsekreterare stannar hos samma arbetsgivare, desto mindre belönas hon för ansvar och kompetens.

En del arbetsgivare visar inte tillräcklig uppskattning för erfarenhet och kompetens, och det märks när tjänster står vakanta månad efter månad, och när betydelsefulla vårdplatser stängs. På ren svenska: människor som kommer att ha amorteringskrav och utgifter för barnvagn, förskola och snowracer ska aldrig behöva dra sig för att gå en utbildning, för att den tar evigheter att tjäna in efteråt.

Dagens slaka löneutveckling får kvinnor att säga upp sig. Kvinnor som byter jobb får en högre lönepremie än män, medan kvinnor som stannar på samma arbetsplats får lägre löneutveckling än män.

Extra viktigt lönemässigt är det för kvinnor att byta jobb i offentlig sektor, men hög personalomsättning går på tvärs mot många viktiga målvärden i sjukvården – inte minst mot kontinuitet, verksamhetsförtrogenhet och kompetensutveckling. Många korta anställningar visar inte bara att utbildning och kompetensutveckling inte lönar sig tillräckligt – jobbytarcirkusen äventyrar i värsta fall viktiga värden för de av oss invånare som verkligen behöver välfärden.

Situationen drabbar välfärden och vårt gemensamma skyddsnät. Ett tydligt exempel är hur sjuksköterskebristen på svenska sjukhus försvagar vårt gemensamma skyddsnät, och hela problemet grundar sig i ett jämställdhetsproblem som måste få ett slut.

Därför har Liberalerna länge arbetat för individuell lönesättning och tydliga karriärvägar i dessa yrken, vi har tidigare genomdrivit lönesatsningar och betald specialisering för fler, men vi är långt från framme.

Erfaren bör tjäna dubbelt så mycket som nyexad
Incitamenten måste öka att stanna kvar och utvecklas i viktiga yrken. En del i detta är att lönespridningen måste öka. Individuell lönesättning behöver få ett större genomslag bland kvinnor i offentlig sektor – det är helt orimligt att en erfaren yrkesperson som handleder en nyexaminerad kollega ofta har bara hundralappar mer än den oerfarna i lön.

Offentlig sektor måste få ansvar att arbeta för högre lönespridning där den i dag är som lägst. En långsiktig målsättning bör vara att en erfaren yrkesperson med stor kompetens och specialkunskaper ska tjäna dubbelt så mycket som en nyexaminerad. Kvinnoyrkenas löneutveckling är en av våra huvudfrågor.

I Liberalernas framtida Sverige ger tio gångers erfarenhet en betydligt tjockare plånbok. När en nyexad yrkesperson kliver in på sin nya arbetsplats ska hon veta att den mest erfarna tjänar dubbelt så mycket som hon själv. Hon ska också veta att hon själv kan nå dit. Bristyrken ska bli framtidsyrken. Med tydliga karriärvägar och tydlig löneutveckling gör vi kvinnoyrken till drömjobb.

Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Lina Nordquist (L), gruppledare riksdagen
Malin Sjöberg Högrell, ordförande Liberala kvinnor

Publicerat i Expressen 10 oktober 2025.