Förändrat arbetssätt har kortat vårdköerna i BUP
Lördag 9 december 2023
De flesta av oss känner nog något barn eller ungdom som haft en psykisk ohälsa och som behövt komma i kontakt med BUP antingen för samtal, utredning eller behandling. Ofta hör vi om långa köer, att BUP inte fungerar, att inget händer. Och till viss del stämmer den bilden, men jag vill gärna nyansera den lite.
När jag började som regionråd då fanns det många vägar in till BUP och patienter kunde stå i kö till BUP på flera olika kölistor. Ett första steg vi började med var att ordna med en väg in. Det finns numera ett telefonnummer dit föräldrar, barn eller ungdomar kan vända sig. Elevhälsan kan också skriva remisser.
Om man ringt telefonnumret så sker en sk triagering (bedömning) för att avgöra om patienten ska komma till det vi kallar barn och ungdomshälsan (enklare psykisk ohälsa på sk primärvårdsnivå) eller om patienten behöver komma till BUP (svårare psykisk ohälsa).
Av de som hänvisas till barn och ungdomshälsan så får 99% göra ett besök / träffa professionen inom 3 dagar – det är fantastiskt bra. En del av de som barn och ungdomshälsan träffar får hjälp på en gång, och en del behöver remitteras till BUP. Barn och ungdomshälsan har bara funnits i knappt två år och deras arbetssätt utvecklas fortfarande. Vi är unika i Sverige med att erbjuda tidig hjälp, den långsiktiga målsättningen är att minska andelen med svår psykisk ohälsa, vi vill minska inflödet till BUP.
Inom BUP har man under 2023 ändrat sina arbetssätt och infört något som kallas BUP Start. I fredags var jag och Jennie Claesson (kommunalråd Uppsala) och besökte BUP och fick höra mer om hur medarbetarna tillsammans utvecklar vården.
Anledningen till att BUP barn ändrat sin arbetssätt är för att antalet patienter ökar med 5-10% varje år, för att klara av den ökningen måste flera åtgärder sättas in. Långsiktigt måste samhället tillsammans arbeta för att minska att barn och ungdomar har en psykisk ohälsa. Idag är patienterna sjukare och samsjukligheten är större, det är mer komplex problematik
Vad innebär då BUP Start?
Målet med omorganisationen på BUP är att skapa en bättre arbetsmiljö, bedriva forskning och uppföljning samt öka tillgängligheten.
Besöken hos BUP kan se ut ungefär så här:
Steg 1 BUP start – det första besöket hos BUP är numera lite längre och målsättningen är att sätta en diagnos vid första besöket. Så första besöket betyder numer besök + utredning i samma steg. Det är mycket bättre för individen.
Med det nya arbetssättet har köerna till nybesök kortats, den patient som har väntat längst har väntat ca 5 månader jämfört med 1,5 år som det var för ca 1 år sedan. De flesta barn och ungdomar (ca 70-80%) får en diagnos efter BUP start och kan börja behandling på en gång. Omkring 20-30% av behöver komma vidare till utredningen / utredningsprocess BUP.
Sen är det viktigt att komma ihåg att den som är sjukast får vård först enligt hälso och sjukvårdslagen.
Steg 2 BUP öppenvård – erbjuder behandling av medelsvår/svår psykisk ohälsa hos barn och unga individuellt eller i grupp. Personalen samarbetar kring de patienter som kommer till mottagningen. Samarbete finns även med personal på andra mottagningar inom BUP (till exempel BUP start) samt med socialtjänst och skola.
Steg 3 förstärkt öppenvård, den vårdnivån finns för våra sjukaste ungdomar, det är små mottagningar som jobbar oerhört nära individen och ofta i individens hem. Ett exempel är IKB teamet.
IKB = Intensiv kontextuell behandling, IKB-teamets insatser är riktade både till barnet och familjen. Behandlingen sker ofta i hemmiljö, i nära samarbete med skola, socialtjänst och verksamheter inom regionen. Behandlingen pågår upp till sex månader.
Remisserna ökar:
2023 jan – sept … 5 229 remisser
2022 jan – sept … 4 705 remisser
Antalet unika patienter i verksamheten har ökat med 27% mellan 2019-2022, dvs från 4 874 unika patienter till 6 175 unika patienter.
BUP träffar idag fler patienter än de någonsin gjort. Och BUP har ökat produktiviteten, dvs, hinner med fler utredningar och behandlingar än de någonsin gjort.
Så vad vill jag säga med det här långa inlägget?
Jo, politiskt är barn och ungdomars välmående en prioriterad fråga. Vi vill fortsätta förbättra vården för barn och ungdomar som har en psykisk ohälsa. De förändringar som vi gjort är baserade på utredningar och på forskning och evidens. Självklart finns det mer att göra men vi är inne på en förändringsresa som skapar intresse i flera många andra regioner i Sverige. Många är nyfikna på hur vi ändrat våra arbetssätt för att erbjuda fler vård. Och även om inte allt är perfekt har det blivit bättre. Idag får fler
Men givetvis vill vi att alla barn och ungdomar ska få vård i tid. Parallellt med att ändra arbetssätt, erbjuda vård i tid så måste vi arbeta tillsammans för att minska den psykiska ohälsan, det är inte enkelt men viktigt att vi gör det långsiktigt.
Avslutningsvis vill jag lyfta fram de fina filmerna som BUP skapat för att berätta om deras verksamhet. Jag lägger länkarna i kommentarerna.
Tack för att du läste ända hit 🙏❤️
Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd