Informationsplikten får inte gälla i vård & skola

Att leva utan de rättigheter som uppehållstillstånd eller medborgarskap medger är inget lätt liv.

Begreppet skuggsamhälle beskriver människor som lever i Sverige, fast de inte får. Många har fått avslag på en asylansökan. Andras visum eller tillstånd har slutat gälla, somliga är här via människohandel och några har inte sökt tillstånd alls.

Omfattningen skattades år 2010 till 10 000–50 000 personer av Socialstyrelsen, och mer än 40 000 personer försvann under sin asylprocess under åren 2015–2020, enligt Migrationsverket.

Livet i skuggsamhället kan vara skrämmande. En del sliter för slavlöner. Andra får inte behålla några pengar alls. Gemensamt för många är att de riskerar övergrepp, grovt utnyttjande och omänskliga livsvillkor.

Detta behöver vi med kraft bekämpa. Varje människa ska ha rätt att få en asylansökan prövad. Den som bedöms ha asylskäl ska få ett gott mottagande, och den som inte bedöms ha skäl till asyl eller tillstånd att vara här behöver lämna vårt land, även om det kan kännas svårt.

Liberalerna var drivande i att ge papperslösa rätt till vård som inte kan anstå och införde rätten för papperslösa barn att gå i skolan.

Samtidigt kan i dag personer som olovligen vistas i landet förnya sina körkort eller få regelbundna ekonomiska ersättningar från det allmänna. Detta är orimligt.

Därför uppmanade sex av åtta riksdagspartier (S, C, L, M, KD och SD) regeringen våren 2022 att införa en skyldighet för kommuner och myndigheter att informera Migrationsverket och Polisen när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd, med undantag för exempelvis skola och hälso- och sjukvård.

Samtliga partier förutom V och MP ställde sig bakom detta.

Samma sommar tillsatte S-regeringen en utredning. Uppdraget var att ta ställning till om informationsutbytet kan öka, vilket den borgerliga regeringen ändrade till att utredaren, oavsett ställningstagande i sak, ska utforma förslag och analysera konsekvenserna för olika verksamheter.

Snart presenterar utredaren sina slutsatser och rekommendationer. Därefter är det upp till ett stort antal remissinstanser att lämna sina synpunkter, men vi vill redan nu beskriva vårt partis ingångsvärden.

Som huvudinriktning anser vi, att myndigheter i större utsträckning behöver samarbeta med Migrationsverket och Polisen, precis som samtliga partier förutom V och MP konstaterade i riksdagen våren 2022.

Samtidigt ser vi att skola, vård, bibliotek och vissa delar av socialtjänsten inte passar in i en sådan informationsplikt, olika delar av det offentliga har olika roller.

Lagbrott och elände ska inte motarbetas på ett sådant sätt att barn drabbas, eller så att situationen för de mest utsatta, som gravida eller våldsutsatta kvinnor blir värre.

Varje människa ska kunna söka brådskande vård, eller be om stöd mot våld och förtryck. Varje barn måste kunna gå i skolan, oavsett vilka val deras föräldrar gör i livet.

Därför vill vi att sjukvård, skola och delar av socialtjänsten undantas från informationsutbytet. Bibliotek fyller en så viktig funktion för barnens skolgång och möjligheterna att inhämta information för att tillvarata sina rättigheter att de bör undantas. Om utredaren lyfter ytterligare behov överväger vi dem givetvis.

Med en klok balans, där både möjligheterna för myndigheter att utbyta information stärks och yrkesetiska och samhällsviktiga värden upprätthålls, menar vi att mer kan göras för att motarbeta utnyttjande och skuggsamhälle, utan att kompromissa med för Liberalerna viktiga rättigheter.

Lina Nordquist, gruppledare riksdagsgruppen (L)
Malin Danielsson, riksdagsledamot Stockholm (L)