Nu lagar regeringen hålen i tandvården

Tandhälsan i Sverige har blivit bättre och bättre. Allt fler äldre har kvar sina tänder högt upp i åldrarna. Forskning gör det möjligt att upptäcka allvarliga sjukdomar tidigare. Men fram tills nu har friska munnar subventionerats mer än de som har störst behov. En frisk mun har kostat för mycket för de äldsta och sjukaste.

Årtionden av slitage, sjukdomar och läkemedelsbiverkningar gör att många äldre får omfattande problem med tänderna och munhälsan. Människor med tandlossning och hål i tänderna kämpar ofta med andra hälsoproblem. De löper också högre risk för andra komplikationer, exempelvis undernäring och infektioner. Ändå har dessa ofta äldre människor fram tills nu tvingats välja mellan hållbar privatekonomi och sin hälsa.

Det är oacceptabelt. Livskvalitet och hälsa ska aldrig behöva bortprioriteras. Vi ska få den tandvård vi behöver, oavsett plånbok och oavsett postnummer, hela livet.

Vi ska alla ha råd med både hälsa och ett leende. Här är det samhällets plats att kliva in och stötta.

Liberalerna har arbetat för att både kostnader och administrativt krångel ska minska för de med allra högst risker, behov och kostnader. Nu lagar vi i regeringen hålen i den svenska tandvården. Vi genomför den största tandvårdsreformen på decennier.

I regeringen stärker vi tandvårdens högkostnadsskydd med 3,4 miljarder från 2026. De flesta av oss kommer att som tidigare betala för vanliga undersökningar, men den som är över 66 år och behöver ingrepp för att åtgärda tandproblem kommer från den 1 januari oftast att betala 10 procent av kostnaden, medan staten står för resten. I genomsnitt kommer seniorers utgifter att sänkas med mer än hälften, från dagens cirka 4 600 kronor på ett år till 1 900 kronor.

Tandhälsan och tillgången till tandvård är också ojämlik över landet. Därför arbetar vi med ett kommuntillägg som ger tandvården mer i ersättning för patienter som bor utanför våra största städer. Ersättningen ska vara särskilt hög för patienter från landsbygd och glesbygd. På så sätt blir det lättare att få tandvård för de människor som idag har svårast att få den.

Det stannar inte här. Det är också avgörande att vi satsar mer på förebyggande arbete. Liberalerna och regeringen tänker stärka det särskilda tandvårdsbidraget, för att göra förebyggande tandvård mindre kostsam för riskgrupper med till exempel svårinställd diabetes eller muntorrhet av läkemedel. Personal inom äldreomsorgen ska dessutom få kunskap om hur de ska hjälpa äldre att bibehålla god mun- och tandhälsa. Vikten av god munhälsa bland äldre lyfts därför även i regeringens demensstrategi.

Utöver detta förs behovs- och solidaritetsprincipen in i tandvårdslagen. Det innebär att tandvården blir mer lik övrig hälso- och sjukvård och får ett ansvar att prioritera de patienter som har störst behov.

Slutligen har vi patientsäkerheten i fokus. Vi har ökat kontrollen av privata vårdgivare, så att oseriösa eller kriminella aktörer kan utestängas från tandvården. Människor som söker vård för sin munhälsa ska inte utnyttjas. De måste kunna vara helt trygga med att den vård de söker och får är pålitlig och hjälper dem.

Det här är viktiga steg för rättvis tandvård och munhälsa för hela befolkningen. Förebyggande tandvård blir mindre kostsam för riskgrupper, och de pensionärer som behöver stora ingrepp får råd med dem.

Vi vill i kommande reformsteg införa kloka riskbedömningar i tandvården och koppla dem till högkostnadsskyddet, så att även yngre personer med stora hälsorisker får bättre möjlighet att ta vara på sina tänder och sin munhälsa.

Som invånare ska vi kunna veta att samhället och hjälpen finns där när behoven ökar. Att ha en god tandhälsa och undvika undernäring och sjukdom får inte vara en plånboksfråga. Vi ska var och en ha anledning att le och vi ska ha råd med det leendet.

Lina Nordquist, riksdagsledamot (L) och sjukvårdspolitisk talesperson

Publicerat i UNT 26 augusti 2025.