Patienter ska kunna lita på att remissen inte försvinner

I vården ska tryggheten vara absolut. Ändå visar P4 Upplands granskning något vi aldrig får vänja oss vid: remisser som inte skickas, symptom som avfärdas, liv som slocknar.

I flera fall saknas till och med Lex Maria-anmälningar. Det är inte otur. Det är människor som lämnas utan skydd i ett system som brustit. Och det är politikens ansvar att rätta till det.

Region Uppsala är huvudman vilket betyder att regionen har det yttersta ansvaret för att vården fungerar, oavsett om vårdcentralen drivs av regionen eller en privat aktör. Ansvaret kan inte lämnas över till någon annan.

Men under S-styrets ledning har kvalitetsfrågorna hamnat i skymundan. Man har pratat mycket om olika projekt och ambitioner, men väldigt lite om kärnfrågorna kvalitet och säkerhet. Konsekvensen ser vi nu med remisser som fastnar, bristande egenkontroll och ett förlorat förtroende.

Vårdkvalitet är inte något “extra”, utan det är själva grunden för att vården ska vara trygg, rättvis och effektiv.

När misstag sker ska det sitta i ryggmärgen hos hela regionens verksamhet att de måste leda till förändring. Och det är politikens uppgift att bygga en kultur där det är självklart att gå till botten med vad som gick fel och hur det kan göras bättre nästa gång. Utan ett sådant arbetssätt riskerar samma misstag att upprepas gång på gång.

Det finns redan verktyg för att lyckas. Ett nationellt system som heter Primärvårdskvalitet (PVQ) samlar in fakta om hur vården fungerar, till exempel hur snabbt remisser hanteras, hur ofta patienter får återkoppling och hur vårdcentralerna skiljer sig åt. Region Uppsala har tillgång till dessa siffror, men det nuvarande S-styret har varken tagit initiativ till eller ansvaret med att följa upp dem.

Med andra ord betyder det att idag så leder siffrorna allt för sällan till konsekvenser. Att det bara gjordes två Lex Maria-anmälningar i hela primärvården under 2024 visar att något inte står rätt till. Om vi inte läser av avvikelserna kan vi inte lära oss av dem.

Liberalerna har därför, tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna, lagt ett initiativ i Vårdstyrelsen med fyra beslut som Region Uppsala bör fatta:

1. Gör det möjligt att spåra varje remiss. Remisser ska gå att följa digitalt hela vägen från att den skrivs till att behandlingen är klar. Om något fastnar ska systemet varna chefen direkt.
2. Följ upp vårdkvaliteten varje månad. Vi folkvalda politiker måste få tydliga rapporter om hur varje vårdcentral fungerar: hur snabbt remisser hanteras, hur många misstag som upptäcks och hur de rättas till.
3. Gör siffrorna öppna. Publicera resultaten varje kvartal. Öppenhet skapar tillit och ökad insyn kan förebygga och avslöja missförhållanden.
4. Ge patienten ett kvitto. Alla patienter ska få en bekräftelse med sitt ärendenummer och kunna följa sin remiss. Det är en extra säkerhetslina när interna rutiner brister.

Uppsala ska vara en region där du som patient vet att ditt liv tas på största allvar. Där rätt blir gjort varje gång. Där misstag inte tystnar i statistiken utan förvandlas till lärdom och förbättring.

Varje patient har rätt att lita på att remissen inte försvinner i ett system, att avvikelser utreds och att de leder till förändring, och att ledningen följer upp – och då inte i efterhand, utan i realtid.

Detta handlar inte om att skapa mer byråkrati för regionens system samlar redan in dessa uppgifter automatiskt. Skillnaden är om man väljer att använda dem för att faktiskt förbättra vården.

S-styret har haft både tiden och verktygen. Nu krävs mod för att sätta in ett arbetssätt för att granska sig själva och ett system på plats som gör detta möjligt.

Beslut måste fattas som förhindrar att fler familjer behöver förlora någon för att ett papper aldrig skickades. Detta är fullt möjligt, men bara om vi slutar acceptera slumpen som orsak.

Malin Sjöberg Högrell, regionråd och andre vice ordförande vårdsstyrelsen (L)
Gustaf Hoffstedt, ledamot vårdstyrelsen (M)
Anna-Karin Vaz Contreiras, ledamot vårdstyrelsen (KD)