Vården behöver bli mer jämlik – inte mer centralstyrd
Måndag 2 juni 2025
När en människa blir sjuk måste vården fungera. Det löftet behöver gälla alla invånare, var vi
än bor och oavsett om vi är patienter, anhöriga eller arbetar i sjukvården. I dag ser vi istället
långa vårdköer, olika regler och läkemedel beroende på region, och en brist på
sammanhållning som drabbar de mest sårbara. Detta skadar tilliten.
För oss liberaler är människan alltid utgångspunkten. Vår frihet, våra möjligheter att leva ett
liv i egen kraft och ta ansvar för varandra. När vården brister rycks allt detta undan. Därför
behöver vi göra sjukvården mer jämlik och mer mänsklig.
Vården måste samordnas bättre över landet. Liberalerna vill införa gemensamma riktlinjer,
likvärdig tillgång till läkemedel och screening, bättre skydd vid kris och pandemier och
journalsystem som pratar med varandra mellan regioner och kommuner. Nationella riktlinjer
ska vara bindande för sjukvården. Staten behöver helt enkelt ansvara för att samordna, styra
och ta ansvar i strategiska frågor.
Men att bygga en enda, central myndighet för hela Sveriges vård tror inte vi är lösningen.
Tvärtom. Tanken att ett förstatligande automatiskt skulle lösa vårdens problem är inte bara
förenklad, den är farlig. Erfarenheter från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen visar
hur en gigantisk myndighet kan tappa både tempo och förmåga att se människan. När allt
ska beslutas långt bort förlorar både patienter och personal sin röst.
1600-talets länsgränser är samtidigt inte anpassade för modern sjukvård. Närliggande
regioner med mycket samarbete och stort utbyte bör överväga sammanslagning, men
försiktigt för att inte slå sönder samarbete med kommunernas vård. När regioner vill gå
samman är det positivt och då ska staten hjälpa. Men, som sagt. Inte mycket blir
nödvändigtvis bättre av just ett förstatligande.
Att ersätta dagens vårdstruktur med ett tungt statligt maskineri är som att tro att ett nytt
ritbord automatiskt ger ett bättre hus. Det blir inte mer vård, inte fler kloka hjärnor och
omtänksamma händer, inte kortare köer – men det riskerar att bli dyrare, trögare och längre
bort från människan. Det är inte fler hierarkier vi behöver. Däremot tydligt ansvar,
gemensamma spelregler och en styrning som håller ihop – utan att ta ifrån vården dess
närhet till människor. Vi vill stärka den nära vården och införa en lagstadgad rätt till en
personlig läkare i primärvården, en fast läkarkontakt som följer patienten över tid. Det ger
trygghet, förebygger ohälsa och minskar behovet av akut vård.
Det som fungerar i centrala städer kan vara rent dåligt i glesbygd. Vårdens former kan därför
se olika ut: det som i en del av landet är digital vård kan på andra håll vara en mobil
mottagning, specialistvård utanför sjukhuset eller en traditionell avdelning. Däremot kräver
en sjukdom givetvis samma medicinering och behandling, oavsett var vi bor. Våra kroppar är
ju likadana, oavsett om vi flyttar till Skinnskatteberg, Ljusdal eller Malå. Morgondagens vård
ska ges utifrån just vår sjukdom och våra behov, oavsett om vi bor i förort, bruksort eller på
landsort.
Slutligen är den bästa vården den vi aldrig ens behöver. Under många år har vi drivit på för
en nationell sammanhållen strategi för hälsa, där både sjukvård och förebyggande
folkhälsoarbete ingår. Den regering vi bildade efter valet har nu sjösatt en sådan strategi för
psykisk hälsa.
Vi liberaler har segrar kvar att vinna. Vi tänker stärka både kontinuitet och självbestämmande
för sjuka människor, vi vill öka stödet till anhöriga, förbättra arbetsvillkoren och införa fler
utvecklingsvägar för sjukvårdens anställda, inklusive att fler yrkespersoner ska kunna driva
småskalig vård. Vi tänker ge alla regioner ett lagstadgat uppdrag att aktivt bidra till forskning
och medicinsk utbildning, att bedriva utveckling och underlätta innovation. Både offentlig- och
privatdriven vård ska ha ett ansvar att bidra till detta.
Vi vill att staten stöttar, men inte kväver. Leder, men inte fjärrstyr. Och vi ger oss inte förrrän
patientens och de anhörigas perspektiv alltid är viktigare än organisationens gränser.
Sjukvården ska vara trygg, nära och jämlik. Det behöver staten bidra till, men utan att bli hela
vårdens huvudman.
Lina Nordquist (L), riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson
Amelie Tarschys Ingre (L), regionråd Stockholm
Gilbert Tribo (L), regionråd Skåne
Pär Lundqvist (L), regionråd VGR
Malin Sjöberg Högrell, (L), regionråd Uppsala
Publicerat i UNT 2 juni 2025.