Bolund hotar lösningen för kärnavfallet

Sverige är ett av få länder där det finns ett starkt lokalt stöd för hur kärnkraftens avfall hanteras. Förklaringen är den nära samverkan mellan staten, kommunerna, medborgarna och Svensk kärnbränslehantering som funnits sedan 1980-talet. I samtliga länder där man från statens eller industrins sida har försökt tvinga på människor radioaktivt avfall har misslyckats, så även i Sverige. Utan stöd från de människor som berörs går det inte att etablera vare sig slutförvar eller inkapslingsanläggningar.

Det är mot den här bakgrunden mycket oroande att miljöminister Bolund föreslår att den svenska modellen ska rivas upp. Han vill bryta isär ansökan om slutförvarssystemet för att hantera den utökade kapaciteten i Clab separat. Remissinstanserna är synnerligen kritiska till den här idén. Det har varit välkänt för ministern att båda berörda kommunerna Oskarshamn och Östhammar motsätter sig något sådant här. Deras linje har hela tiden varit att arbetet med slutförvaret måste drivas framåt för att inte mellanlagringen i Clab (Oskarshamn) ska bli ett slutförvar. Men Bolund har framhärdat.

Bakgrunden är givetvis Miljöpartiets motstånd mot kärnkraften. Allt är klart för regeringens beslut att tillåta bygget av slutförvaret i Forsmark. Men, ett sådant beslut skulle ”lösa” det viktigaste av de problem Mp tillskriver kärnkraften. Bolund behöver kärnavfallet att peka på som ett argument mot kärnkraften som sådan. För honom är det ointressant att det finns en säker lösning för hur avfallet ska hanteras. Om slutförvaret och Clink byggs visar det att Miljöpartiet har haft fel hela tiden. Att partiet dessutom sitter i den regering som fattar beslutet gör givetvis inte saken enklare för Bolund.

Men om inte mellanlagringskapaciteten ökas blir det snart fullt i Clab. Reaktorerna kan då inte laddas med nytt bränsle. Forsmark 2 tvingas stoppa sommaren 2024, Ringhals 3 och 4 sommaren efter. Det skulle ge en situation i kraftsystemet som tekniskt inte kommer att kunna hanteras.

Vi liberaler har gång på gång försökt få Bolund, och före honom Isabella Lövin, att förklara varför ärendet tar sådan tid och varför man inte lägger fram ärendet för beslut. Om regeringen har upptäckt något som är oklart borde frågan rimligen skickas tillbaka till expertmyndigheterna där kompetensen finns att göra bedömningar i de komplexa frågor saken rör. Men, vi får inga svar.

Egentligen är det här ett enkelt tillståndsärende då alla instanser har gett klartecken. Regeringen har inga skäl att säga nej eller att dröja med sitt beslut. Det är därmed uppenbart att allt handlar om att Miljöpartiet vill försena tillståndet.

Vi liberaler förväntar oss att regeringen tar ansvar för kärnbränslet och för elförsörjningen, att man respekterar Oskarshamns och Östhammars kommun och därmed den svenska modellen. Regeringen måste fatta ett beslut om hela ansökan före utgången av augusti.

Regeringens handlingsförlamning kan leda till att driften av reaktorerna stoppas. Det skulle skapa en nationell elkris vars konsekvenser inte går att överblicka. Det skulle också slå hårt mot regionen. Under den tioåriga byggtiden kommer slutförvaret i Forsmark att ge mellan 600–800 direkta jobb. Räknas även de indirekta arbeten som skapas handlar det om tusentals sysselsatta. Det finns ingen anledning för regeringen med, Mp i spetsen, att ytterligare förhala slutförvaret. Nu behövs ett beslut.

Mohamad Hassan (L), kommunalråd och ordförande i arbetsmarknadsnämnden, Uppsala
Joar Forssell (L), energi- och klimatpolitisk talesperson
Malin Sjöberg Högrell (L) Regionråd, Uppsala län
Lina Nordquist (L) riksdagsledamot, Uppsala län

Publicerat i UNT 12 augusti 2021.