Debatt: Hälsoobligation för att förhindra onödigt mänskligt lidande och höga sjukvårdskostnader

Hypertoni, eller högt blodtryck, innebär en ökad risk för stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt samtidigt som det tillhör ett av de mest kostsamma hälsotillstånden inom vården. Risken för allvarliga sjukdomar kan dock undvikas om inte patienterna diagnostiseras för sent, vilket idag sker i alldeles för stor utsträckning. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, får bara hälften av personer med hypertoni i Sverige en diagnos och av dem får bara hälften rätt behandling.

Det finns effektiva metoder för att kunna identifiera patienter med diagnosen mycket tidigare än vad som idag sker. Likaså finns det evidensbaserade insatser med goda chanser att avvärja både lidande och kostnader. Men utmaningen med preventiv vård är alltid att resultaten till viss del är osäkra. Visar det sig att insatserna inte fungerar riskerar regionen att stå med kostnadsökningar utan positiva resultat i form av friskare patienter. Det riskerar alltså att missgynna skattebetalarna utan att gynna patienterna.

Vi går därför fram med en unik satsning på preventiva åtgärder mot hypertoni där riskerna som brukar förknippas med preventiva åtgärder samtidigt minimeras. Det är möjligt genom en hälsoobligation på upp till 100 miljoner kronor. En liknande satsning har nyligen genomförts i Region Stockholm med lovande resultat och innebär i korthet att regionen lånar pengar på kapitalmarknaden för att finansiera den preventiva insatsen men betalar tillbaka lånet utefter resultaten av insatsen. Återbetalningen och räntan är kopplad till hur framgångsrik insatsen blir. Detta gör att regionen inte ensam tvingas stå för den ekonomiska risken. Det enda fall där regionen kommer behöva bära en del av kostnaden är om insatsen misslyckas men även i det fallet rör det sig om en betydligt lägre kostnad än om samma insats skulle ha finansierats utan hälsoobligation.

Alla hälsotillstånd lämpar sig inte för en hälsoobligation och därför har vi låtit flera tillstånd noggrant analyseras för att vi ska hitta det mest lämpliga. Resultat är som sagt hypertoni och det finns flera anledningar till det:

Vi kan minska mänskligt lidande. De negativa effekterna som uppstår av att personer med hypertoni diagnosticeras för sent kan undvikas genom att screena och behandla patienterna betydligt tidigare.

Vi kan minska Region Uppsalas kostnader. Genom att upptäcka och behandla patienter tidigt minskar risken för allvarliga följder vilket även innebär att stora kostnader undviks.

Vi kan identifiera målgruppen. Det finns effektiva metoder för bred screening som kan användas för att identifiera personer med hypertoni. Blodtrycksmätningar är enkla att genomföra och kan till och med genomföras av patienten själv.

Det finns evidensbaserade insatser med goda chanser att avvärja lidande eller kostnader. För att ta exempel så finns en väldigt effektiv intervention (U-screen) som kombinerar screening med blodprov för precisionsmedicinering vilket skulle kunna kombineras med levnadsvaneinterventioner för ännu bättre resultat.

Utfallen av interventionerna infinner sig inom hälsoobligationens kontraktstid. Effekterna på blodtrycket efter precisionsmedicinering sker mycket snabbt. Även resultatet av levnadsvaneinterventioner går att se på bara några få år.

Vinsten i form av besparingar och minskat vårdbehov som interventionen förmodas leda till på kort eller medellång sikt beräknas bli betydligt större än kostnaden.

Alliansen prioriterar en långsiktig ekonomisk hushållning och god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Med hälsoobligationens hjälp kan vi fortsätta det arbetet genom att förebygga såväl lidande som kostnader kopplade till några av våra vanligaste sjukdomar.

Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd
Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande
Björn Owe Björk (KD), regionråd
Unn Harsem (C), regionråd

Publicerat i UNT 1 september 2023.